Finanskvinnan: c'est moi!

Vem är då finanskvinnan? Jag under 30 år. Jag bor i Stockholm, i en hyreslägenhet med min sambo. Jag arbetar heltid men kommer börja studera på heltid till hösten. Efter avslutad utbildning siktar jag på att bredda min erfarenhet och efter några år en chefsposition.

Jag har tidigare studerat andra ämnen men arbetade då deltid för att undvika fullt studielån. Då jag studerar denna omgång kommer jag försöka låta bli att ta lån alls, utan sambon kommer försörja mig så länge han tycker det känns ok. Jag har förut betalat för honom på samma sätt medan han slutförde sin utbildning. Förhoppningsvis klarar vi oss med studiebidrag, lånad studentlitteratur och eventuellt extrajobb en dag per vecka.

Jag har ursprungligen arbetarklassbakgrund, men mina föräldrar har kommit upp i det övre medelklasskiktet ekonomiskt nu. Som barn hade vi det emellanåt ganska knapert (men aldrig dåligt) och mina föräldrar har inte haft möjlighet att spara pengar åt mig. Jag har dock alltid fått höra att man ska arbeta och göra rätt för sig. Därför har jag sommarjobbat två jobb per sommar sedan jag var 14 och senare arbetat deltid samtidigt som jag gick gymnasiet.

Det mesta av pengarna jag tjänade på deltidsarbetet sparade jag i fonder, via en fast överföring på 2 500:- i månaden, och när jag skulle flytta hemifrån hade jag fått ihop ungefär 80 000:-. Dessa pengar valde jag att lägga på möbler och bohag till lägenheten, för att slippa överta släktens gamla trasiga prylar. Ett val jag nog inte skulle gjort om idag men som kändes rätt då.

Efter det jobbade jag ett tag till extremt låg lön, pluggade två år och det var först då jag fick mitt nuvarande heltidsjobb för ungefär 1,5 år sedan som jag fick en riktig möjlighet att starta om med sparandet. Visserligen la jag undan pengar under studietiden också, men större nödvändiga utgifter som dator/säng/tv kom med jämna mellanrum och åt upp besparingarna.

Jag har alltid fungerat så att jag intresserat mig för ett område, lärt mig allt som går om det och sedan gått vidare till nästa. Min devis är "hellre mycket kunskap om allt än lite om mycket". Tidigare har detta applicerats på de mest skilda områden i livet, och nu har turen kommit till privatekonomi vilket även inkluderar börs och finansvärlden.

Under min jakt efter investeringskunskap har jag stött på flera bloggar om hur man snålar och sparar pengar, varav nästan samtliga skrivs av personer som samlar pengar inför ett ekonomiskt oberoende. Vissa är redan rika, andra är på god väg. Ingen av dessa personer är såvitt jag förstått kvinna, så där blir jag kanske lite i minoritet.

Jag kommer själv redogöra för mina (än så länge ganska blygsamma) tillgångar i ett senare inlägg. Jag vill påpeka att jag praktiserar babysteps, tar reda på fakta, avvaktar, provar och ser vad som fungerar. Ibland fungerar en investering, ibland inte. Jag tar jättegärna emot åsikter och tips från andra med mer erfarenhet.

Jag avslutar denna lilla berättelse om vem jag är med vilka mina förebilder är. Annika Falkengren, SEB:s VD, är given. Thomas J Watson, IBM:s urfader, är en annan förebild. Ivana Trump en tredje. De skiljer sig ganska mycket sinsemellan, och har väldigt olika bakgrund. De har dock det gemensamt att de är geniala affärsmän/kvinnor. Ivana är nog den som berört mig mest: genom att inte bara bli en slätstruken exfru till en miljardär efter skilsmässan, utan en framgångsrik entreprenör.

På återseende!

//Finanskvinnan