Jag har nu kommit hem från en weekend i en mellanstor svensk stad vilken jag inte besökt tidigare. Det var jättetrevligt. Tempot kändes klart lugnare.
Tyvärr försvann lugnet som infunnit sig nästan direkt efter hemkomst. Jag tycks vara inne i en olycklig loop av bråk med vänner, bekanta och främlingar just nu. Det är förmodligen så att man inte visar sina vackraste egenskaper när man är stressad, kan jag tro. Nåväl. Jag har fortfarande ledigt. Jag ska ta det lugnt. Stressa ner. Bli en diplomatisk och lugn person igen.
Något jag gjort under weekenden är att spela tv-spel, bland annat Rock Band. Det var ungefär hur roligt som helst att spela trummor. Däremot kan jag tycka att det är en märklig och ohållbar utveckling att göra så stora kontroller till tv-spelen. Samma sak gäller för gitarrkontrollerna. Jag vet inte hur man ska lösa detta på ett smidigt sätt. Sensorer på fingrarna? Skärmkontroller? Även om Nintendo Wii verkar ha halkat efter i konsollkriget för tillfället inbillar jag mig att deras remotekoncept är åt det rätta hållet.
För övrigt tror jag alla traditionella musikinstrument kommer försvinna i framtiden, och ersättas av intelligenta teknikmedel som ger direkt feedback på prestationen.
På den ekonomiska fronten har överföringen till SveaDirekt blivit klar. Jag har just nu mer än hälften av tillgångarna på sparkonto. Det känns märkligt bra, även om jag längtar efter att köpa aktier igen. Aktier ger som bekant en viss spänning i tillvaron.
För att piska upp lite julstämning (varav jag inte känner någon alls) åkte jag till en julmarknad på ett slott idag. Det hjälpte lite, faktiskt. Men det kändes lätt surrealistiskt med alla plasttomtar i gröna trädgårdar.
Ni som har Spotify kan lyssna på den enligt mig bästa julskivan som någonsin gjorts här. "All I Want For Christmas Is You" är också fin. I mitt fall kan jag byta ut "you" till "cash" eller "nothing". Jag får helt enkelt inte plats med fler prylar i lägenheten.
Förhoppningsvis får vi alla en god jul och uppnår det julnirvana vi längtar efter. Trots stress, köphets och annat elände som kan drabba såhär i mörkaste december.
//Finanskvinnan
Gästinlägg: Tre bilar blev till aska i natt
37 minuter sedan
4 kommentarer:
Ja, önskar dig ett skönt julnirvana!
Själv hoppas jag finna det i Norge, dit vi reser imorgon!
Jag har lite sådant med nu för tiden. Det vill säga att jag inte går ihop med folk särskilt bra. Lite otaktisk kan man väl säga att man är. Stress är troligen en bra diagnos på det...kanske.
Jag brinner så mycket för det jag gör och det brukar absolut bränna av lite vänskapstrådar då och då.
Jag tror jag är lite för amerikansk i mitt sätt (läs: aggressiv och rakt på). Svenskar gillar inte alls det beteendet. Det märks tydligt och tyvärr är jag ju sådan (min personlighet är rejält dynamisk):(. Diskuterar även ofta med amerikanska entreprenörer...kanske smittar av sig.
Jag förstår inte alls varför du kommer ihop dig med folk, kära finanskvinna. Du verkar vara hur trevlig som helst. Men en sak har jag tänkt på, rent allmänt alltså, att om man inte är direkt övertrevlig hela tiden så uppfattar folk en lätt som snorkig. Jobbigt!
Jag vet: Tack detsamma! Det lät roligt med Norge.
Matte: Alla kanske är lite vinternere, och så går man sämre ihop med varandra?
Säkert "smittar" det om man pratar med en viss typ av personer också.
Anonym: Jag brukar vara jättetrevlig (tycker jag själv). Men på sista tiden har jag fräst "you talkin' to me?" snarare än sagt "jaha, du tycker så? hur menar du då?" i lugn ton. Lite konfliktsökande alltså.
Du har helt rätt i att det finns höga förväntningar på trevlighet i dagens samhälle. För det mesta är det väl bra men om man inte alltid orkar så tar det mycket energi att försöka...
Skicka en kommentar