Jag har nu inget headset alls. Ett tag funkade den ena öronsnäckan men inte den andra, så jag ändå kunde använda det. Nu är det helt dött.
Jag kan alltså inte lyssna på musik. Att promenera själv och att åka buss själv (som i vanliga fall är något av det trevligaste jag vet) är nu en plåga. Var jag än går tvingas jag lyssna på andras konversationer och telefonsamtal. Jag hade faktiskt glömt hur jobbigt det är. Om det fortsätter såhär och jag måste lyssna på bröliga tonåringar som berättar om helgens fylla, skrikiga ungar eller klagande pensionärer tror jag att jag kommer förlora vettet.
Nu är det akut kris känner jag. Jag måste ha ett headset. Men jag vägrar lägga ett öre till på förbrukningsskräp som går sönder efter fyra månader. Alltså lutar det åt att köpa ett svindyrt BT-headset för 800:- istället, efter rekommendation från en läsare. Frågan är om man verkligen kan lyssna på musik utan störningar med det? Sparsamt leverne påstår att kvaliteten på ljudet blir sämre.
Appropå förbrukningsskräp var jag inne i en mobilbutik och tittade på headseten. De har börjat lägga med en stor burk som man ska förvara headsetet i när man inte använder det, då "många inte vet hur man förvarar det". Personligen tror jag det är en strategi för att slippa förbättra kvaliteten på headseten (och fortsätta sälja dem i gross till sina stackars kunder). Då kan de säga "har du verkligen förvarat headsetet i byttan?" och vägra ge ut nya på garantin. Att använda byttan ser jag som jämförbart med att gå runt med en portabel vinylspelare i ryggsäcksformat i rimlighet.
Jag får väl räkna in headsetet på slöskontot. Övriga utgifter jag haft/kommer ha på det denna månad är två nya stolar och ett nytt soffbord. Allt detta kommer kosta dyra pengar. Men det kommer vara värt det (förutom headsetet som jag egentligen inte borde behöva köpa) eftersom jag kommer bli så glad över inköpen.
//Finanskvinnan
Betalar sig verkligen infrastrukturinvesteringar i Sverige?
2 timmar sedan
13 kommentarer:
Okey, jag är väldigt förtjust att lyssna på ljudböcker av olika slag och även någon gång då och då på musik. Jag använder en ren MP3 spelare för detta. Jag har flera mobiler med mp3 möjlighet men föredrar min gamla Iriver (förutom när den ska tankas (Gamla USB farten). Den tar 3,5 mm plugg och har aldrig strulat. Jag gissar att du inte behöver just ett telefonheadset för du gillade juh inte att tala i telefon sa du?
Så skaffa en billig mp3 spelare med 3,5 mm plugg så kan du fixa hur billiga lurar som helst om de nu skulle gå sönder så ofta. För mig har originalen hållt (gäng med år), och jag har en hel drös med gamla lurar sen tidigare utifall att.
\PD
PD: Jag är inte förtjust i att prata i telefon men när det ringer måste jag ju ändå svara. Då är det ganska praktiskt att ha headset eftersom musiken avbryts så jag hör att det ringer. Dessutom vill jag bara ha en teknikpryl att bära runt på, mobilen måste ju med i vilket fall. Men tack för tipset ändå!
Jag är "äldre", och tycker din inställning till din omvärld är skrämmande. Du bor, studerar, arbetar och lever i en storstad, men du står inte ut med andra människors ljud? Du blir tokig, om du inte får fylla varje sekund med musik, talböcker osv? Du som funderar mycket, på allt möjligt; borde du inte ta en funderare kring detta? Vore intressant att läsa vad du kommer fram till. Obs: jag menar inget illa med denna kommentar - tvärtom!
Anonym: Det är ett "problem" att jag är extremt känslig för ljud. Det har inget med inställning att göra. Jag har någon slags superhörsel som gör att jag hör och blir störd av saker som ingen annan hör i vissa sammanhang.
Jag ser det inte som något jag tänker låta hindra mig och jag begär uppenbarligen inte heller att andra ska vara tysta, däremot vill jag hellre lyssna på exempelvis musik i egna hörlurar för att slippa höra.
Jag tror det även kan höra samman med att jag har stort behov av integritet.
Jag letar också efter ett nytt soffbord. Jag har letat i flera år. Jag har kommit fram till en sak och det är att IKEA, som jag annars gillar väldigt mycket, inte har några bra soffbord. (Flera gånger har jag hittat fina soffbord med glasskiva men låtit mig avskräckas av negativa kommentarer om hur jobbigt det är att hålla rent, några insikter kring det problemet?)
Gustav: Håller helt med om Ikeas soffbord. Glasskiva är säkert svårt att hålla rent, men jag har ingen egen erfarenhet. Det bord jag till slut köpte är ett 50-talsbord i lite lägre modell som målats vitt. Är mycket nöjd. Det har dessutom lådor som jag ville ha.
Jag brukar lösa mina superhörsel problem med ett par diskreta öronproppar, går aldrig sönder.
Ett tips om ditt headset (antar att du menar en vanlig handsfree?) går sönder ofta är att förvara dem i en liten tygpåse. Det gör jag och de har fungerat hur länge som helst. Vet inte om det finns som handsfree till mobilen, men om det gör det så är pluggsnäckor helt klart att föredra vanliga eftersom de skonar hörseln genom att de stänger ute en stor del av ljudet (tunnelbanan t.ex) och du behöver därmed inte ha lika hög volym när du lyssnar på musik. Oj, det blev världens längsta mening tror jag. :)
Anonym: Bra tips! Jag är iofs inte blyg för att ha odiskreta öronproppar heller, det har jag oftast när jag går ut.
Ibland ser jag en (smått galen?) dam på t-banan som har stora hörselskydd av byggarbetsplatstyp på sig. Det ska jag också börja köra med när jag blir äldre. Inte bara slipper man ljudet från alla andra - man slipper så gott som garanterat att främlingar börjar prata med en. Även det tycker jag med min skrämmande inställning till omvärlden kan vara jobbigt när jag bara vill sitta i min egen värld och tänka.
En fråga: Vet du vad din superhörsel beror på? Jag tror min är ett förstadium till tinnitus.
Martin: Hrmm, ja, handsfree kanske är den korrekta benämningen - det kan du ha rätt i. En sladd med två grejer man stoppar in i öronen som det kommer ljud ur och så en microfon. Den modellen har jag haft.
Tycker också sådana hörlurar man har i öronen är bättre och de jag haft låter dessutom väldigt lite utåt. Kan bero på att jag ändå har låg volym, men ändå. En påse kan jag möjligen tänka mig prova faktiskt, tack för tipset.
Var hos en öronläkare för c:a 8 år sen. Han sa att det kunde bero på att det hade varit mycket oväsen omkring mig när jag bara var ett foster. Mina föräldrar byggde huset under de nio månaderna. Detta kunde tydligen ge upphov till besvär med öronen som kunde visa sig först senare i livet.
Anonym: Mycket intressant (fast tråkigt att höra, om du lider av det).
Själv har jag varit på extremt högljudda klubbar och spelningar många timmar i sträck som yngre, utan hörselskydd. Jag är tacksam att det inte är tjutande tinnitus men tror som sagt det är förstadiet där man är extremt känslig för ljud. Har åtminstone inget minne av att jag haft känslig hörsel innan dess och när jag var barn.
Nej, jag lider normalt inte av detta.
Försöker dock och undvika högdljudda platser som t.ex. diskon och nattklubbar.
Kan ju ha öronproppar på dessa platser men då hör jag inte vad folk säger.
Skicka en kommentar