Ikväll har jag varit på Skanskas bolagsstämma. Det var som vanligt intressant! Egentligen är jag för trött för att skriva sammanfattningen om den ikväll, men eftersom det senaste avsnittet av Dating in the dark fanns på kanal5:s hemsida så kan jag lika gärna multitaska. Avsaknaden av en fysisk tv leder för övrigt till att mitt underhållningsutbud i stort sett är begränsat till det "sämsta" och det "bästa" svensk tv har att erbjuda, i form av till exempel Dating in the dark eller Draknästet. Det förstnämnda kan jag inte rekommendera till någon som vill behålla tron på kärleken och/eller mänskligheten. Men underhållande är det.
Som tur är ger tanken på Skanska tillbaka en gnista av hopp om framtiden. Maken till fantastiskt bolag har jag sällan hört talas om. Jag ska försöka återge varför nedan, men först lite kort info om stämman. Förtäringen var kaffe, wraps (tyvärr med lax) samt goda bakverk. Lokalen var Berwaldhallen. Innan stämman började så bjöds vi stämmodeltagare på vacker musik från en mindre stråkorkester, möjligen var det en kvartett. När det hela drog igång så visades en snygg videopresentation om Skanskas historia. Det fanns även möjlighet att låna infraröda sändare som översatte svenska till engelska. Trivselfaktorn var hög rakt igenom.
På podiet satt VD och koncernchef Johan Karlström, styrelseordförande Sverker Martin-Löf, chefsjurist Einar Lundgren samt Sven Unger som valdes att leda stämman. Johan Karlström såg avslappnad ut i blå skjorta med diskret rutmönster och randig slips. Kavajen åkte av inför VD:s anförande.
Man återkom till Skanskas kärnvärden flera gånger under stämman. Främst talades det om Skanskas fem nollvisioner. Dessa tycker jag personligen verkar vara otroligt bra mål att arbeta mot, och de är:
* Noll förlustprojekt – förlustprojekt förstör både lönsamhet och kundrelationer.
* Noll arbetsplatsolyckor – genom att garantera säkerhet på och runt om byggarbetsplatserna för såväl medarbetare, underentreprenörer, leverantörer och allmänheten.
* Noll miljöincidenter – genom att utföra projekten på ett sätt som minimerar miljöpåverkan.
* Noll etiska oegentligheter – genom nolltolerans mot alla former av mutor och korruption.
* Noll defekter – ger förbättrat slutresultat och ökad kundnöjdhet.
För att medarbetare ska kunna anmäla etiska oegentligheter så har en telefonlinje inrättats, till vilken de anställda kan ringa anonymt och berätta om/följa upp sina misstankar. Något jag applåderar.
Det talades även om Skanskas gröna initiativ, det vill säga att "Skanska har bestämt sig för att bli det ledande gröna projektutvecklings- och byggföretaget". Inom detta område ser Skanska stora affärsmöjligheter.
Gällande Skanskas verksamhet under 2009 så påtalades det flera gånger att den kommersiella verksamheten gått sämst. Denna del av verksamheten drabbades hårt av finanskrisen. Väg- och anläggningssidan har klarat sig bättre än kontor och bostäder på alla marknader. Dock visades flera imponerande projekt upp, bland annat Londons högsta byggnad (46 våningar) samt ombyggnaden av ett plan i Empire State Buildning till den högsta nivån av miljömärkningen LEED. Ett annat projekt är bostäder i Stadshagenområdet, på vilkas tak solceller finns på placerade och i vilkas garage elbilar står till bostadsrättinnehavarnas tjänst.
Ordernedgången under 2009 gav effekter även in under 2010. En vändning i orderingången kunde skönjas först i början av 2010. Det finns anledning att tolka vändningen med stor försiktighet. Skanska har verksamhet i många länder som har svaga finanser. Då stimulanspaketen dras in för dessa länder är det inte säkert att de längre kan ge Skanska uppdrag. Byggverksamhet i allmänhet brukar få uppsving sent i konjunkturcykeln. För 2010 så ser Skanska en långsam ekonomisk återhämtning. Bolaget står dock på en stabil finansiell bas.
Utdelningen, 5,25 kr i ordinarie samt 1 kr i extra utdelning, föreslogs med bakgrund i 2009 års goda resultat samt en tro på ökad orderingång framöver. Industrivärden är den största enskilda ägaren i Skanska och det viskades i publiken om att deras höga skuldsättning eventuellt kunde ha med saken att göra också. Utdelningen röstades igenom utan diskussion.
Styrelsen bestod tidigare av nio män av vilka en hade valt att avgå. Två kvinnor valdes in; Charlotte Strömberg och Josephine Rydberg-Dumont. De båda kvinnornas bakgrund och erfarenhet såg gedigna och förtroendeingivande ut. Det kändes roligt att Skanska därmed ökade kvinnorepresenationen i styrelsen rejält. Värt att notera var att en suppleant som, vad jag förstod, var en facklig representant från Unionen också var regional personalchef. Hur detta går ihop övergår mitt förstånd eftersom fackförbund och bolaget via personalchefen är motparter i förhandlingar.
Fanns det då inget att klaga på gällande detta fantastiska bolag och den trevliga stämman? Jodå, det fanns det såklart. Såg jag fel eller hade gänget på podiet buteljerat vatten på sitt bord? Med tanke på hur mycket tid som lades på att prata miljöengagemang så hade de väl kunnat ta varsitt glas kranvatten istället. Eller ha en soda stream mellan sig. Dagordningen hade även kunnat kopieras dubbelsidigt, inte minst då övriga trycksaker var påkostade.
Slutligen reagerade jag på det aktiesparprogram som röstades igenom. Programmet syftar till att skapa lagkänsla och samhörighet mellan medarbetare och aktieägare. Det var mer eller mindre obegripligt i sin utformning, och jag har väldigt svårt att se vinsten med ett sådant program. Det framgick att dylika program är mer eller mindre obligatoriska på den amerikanska marknaden men för att kunna rekrytera och behålla medarbetare i Sverige tycker åtminstone inte jag att ett sådant är en bra lösning. Deltagandet i Sverige var mycket riktigt inte speciellt högt heller - 29% under 2009 - fast det var högt i USA. Detta trots att Skanska ger en aktie per fyra aktier den anställde köper, vilket alltså innebär en bra rabatt.
Sedan tillkom regler om prestationstak, inlåsning på tre år och en massa konstigheter som jag som sagt inte begriper mig på över huvudtaget. Jag uppfattade det som att den här inlåsningen på tre år skulle bidra till att knyta medarbetare till Skanska. Vill man verkligen ha omotiverade medarbetare som bara stannar för pengarnas skull? Isåfall kan man väl lika gärna betala ut en stay on-bonus per tre år i företaget. Påståendet att den frivilliga personalomsättningen var hälften så hög bland deltagare i programmet känns dessutom statistiskt tveksamt. Vad orsakar vad? Min tanke är att de som inte stannar kanske inte trivs, och därför inte tycker om bolaget. Därför vill de möjligen heller inte delta i programmet.
Hur mycket jag än tror på Skanska så föredrar jag att köpa aktier i min kapitalförsäkring (utan administrativt krångel) framför en rabatt som förmodligen äts upp av förmånsskatt och dyrbar tid som förslösas på att försöka förstå hur det hela fungerar samt att deklarera affärerna. Så jag är inte direkt ledsen över att inte kunna delta.
Aktiesparprogrammet kommer utvärderas i medarbetarundersökningar från och med i år. Själv tycker jag att effekterna borde undersökas djupare, i exempelvis ett examensarbete via högskolan. Leder verkligen programmet till ökad lagkänsla och samhörighet med aktieägarna, som Skanska hoppas på? Det är jag mycket tveksam till.
//Finanskvinnan
