Flytträtt på tjänstepension

Placera.nu har läst förslaget gällande flytträtt på tjänstepension som kommer lämnas till Regeringen på fredag. Om inget ändras så kommer premiebestämda pensionslösningar föreslås få flytträtt när arbetstagaren slutar. Dock inte förmånsbestämda, om jag tolkar det hela rätt. Är det så att arbetsgivaren fortsätter betala in på de förmånsbestämda försäkringarna när arbetstagaren slutat?

//Finanskvinnan

Växlingsavgifter vid köp av utländska aktier

Gustav på Gustavs aktieblogg har kontaktat ett antal banker för att ta reda på vad som gäller med växlingsavgifter vid köp av utländska aktier hos dem. Växlingsavgiften innebär en extra liten kostnad som kunderna kanske inte känner till. Jag tycker att det var intressant att se de olika bankernas svar på frågan.

Själv har jag inte undersökt frågan närmare eftersom utländska aktier är en så liten del av mitt innehav. Det känns dock bra att nu ha fått veta vad som gäller hos Avanza som är min bank.

//Finanskvinnan

Kommer Ratos sänka utdelningen?

Förra året så började det glunkas om sänkt utdelning för Ratos. Arne Karlsson som då var VD påpekade att det ska gå långt innan Ratos sänker utdelningen.

Nu ser vi att Ratos avkastning är sämst av alla investmentbolag för året. Jag undrar om utdelningsnivån kommer kunna bibehållas framöver. Om den bibehålls så är det 9% direktavkastning på köp som görs nu. Inte illa.

Så länge Ratos affärsidé och verksamhetsmodell är densamma så ser jag ingen egentlig orsak till oro. För det kan väl aldrig vara så att marknadsklimatet har förändrats i så hög grad att Ratos inte kan göra pengar längre?

Jag ser fram emot nästa årsstämma. Då kommer jag få höra Susanna Campbell berätta om sitt första år som VD, och få en känsla för var bolaget är på väg.

//Finanskvinnan

Källskatt på utländska utdelningar i IPS - så funkar det

En läsare har rapporterat hur h*n efter många om och men fick veta vad som gäller med källskatt på utländska utdelningar i IPS. Facit när det gäller källskatten i IPS är att sparinstitutet / försäkringsbolaget och inte IPS-innehavaren ska göra avdraget. Sparinstitutet / försäkringsbolaget ska sen betala tillbaka pengarna som dragits till IPS-innehavaren.
 
Antagligen är det en startsträcka i detta innan sparinstituten / försäkringsbolagen börjar göra återbetalningar automatiskt, precis som nu sker i kapitalförsäkringar efter flera års påståenden om att efterfrågan (på att få tillbaka de felaktigt dragna pengarna) inte funnits bland kunderna.

I både IPS och kapitalförsäkring så är bakgrunden att innehavets värde schablonbeskattas. Därför ska utdelningar vara skattefria. Utländska utdelningar beskattas trots detta med en källskatt om 15%, och de pengarna vill vi kunder såklart gärna ha tillbaka. Problem uppstår när kunden själv inte får göra avdraget i deklarationen för att sparinstitutet / försäkringsbolaget ska göra det, och detta inte har någon rutin för proceduren.

Om ditt sparinstitut / försäkringsbolag inte har en rutin för avdrag och återbetalning så finns stöd i följande länkar:

* Juridiskt sett finns regler för hur beskattningen går till i "Handledning för punktskatter" (avsnitt 13). Skatteverket har experter som kan hjälpa till med detta, och som har hjälpt läsaren till rätta.
 
* Regelverket kring att det är sparinstitutet / försäkringsbolagets ansvar att sköta avdrag och återbetalning finns i "Avkastningsskattelagen" som finns här.
 
Reglerna säger att sparinstitutet / försäkringsbolaget är skyldiga att deklarera den totala punktskatten för alla sina IPS-konton inklusive avkastningsskatten som dragits. I det skatteunderlaget ska bland annat fall med avräkning för exempelvis utländsk utdelningsskatt tas upp i kategori 3.

Sparinstitutet / försäkringsbolaget är skyldiga att deklarera rätt, vilket då medför att de får tillbaka pengar för källskatten som de sedan ska återbetala till spararna.

Skulle ett sparinstitut / försäkringsbolag neka att sköta detta så finns en möjlighet att överklaga institutets totala skatt. Detta görs genom att kontakta sparinstitutet / försäkringsbolaget och Skatteverket.

Läsaren fick dock snabb hjälp när rättsläget väl var utrett och sparinstitutet / försäkringsbolaget kunde läsa sig till hur de skulle agera.

//Finanskvinnan

Mitt bästa innehav just nu

Mina Google-aktier ligger för närvarande på +39%. Mycket trevligt! En aktie att ha i byrålådan verkar det som.

//Finanskvinnan

Inköpslista

Jag har lagt till en ny sektion i menyn till vänster som jag kallar "Inköpslista". Där ser man på vilka nivåer jag vill köpa aktier. För dessa nivåer har jag bevakningar och stop lossar som läggs. Om en nivå uppnås för en aktie så vill jag göra nästa köp till en lägre kurs (och till ett större belopp).

Om jag får ett sug efter att köpa aktier trots att börsen kanske inte står lågt, alternativt att jag behöver göra det för att inte missa att köpa regelbundet, så kan jag titta på vilka aktier som dels ger högst direktavkastning på köpkursen samt vilka aktier som ligger närmast mina köpnivåer.

//Finanskvinnan

Dra nytta av lägre skatt på insättningar?

Nu under andra halvåret så beskattas insättningar till kapitalförsäkring med hälften. Är det läge att sätta in pengar för vårens köp redan nu?

Eller får det ingen större betydelse i praktiken?

UPDATE

Efter viss förvirring i beräkningen så gjorde jag en ny förenklad exempelberäkning.

Förutsättningar:

0% uppgång på innehaven

Värde 2012-01-01: 100 000 kr

Insättning: 1 000 kr per månad utom i december 2012 och januari 2013 då insättningen är antingen 0 eller 10 000 kr

Statslåneränta: 1,65% både 2012 och 2013

Total skatt 2012+2013 vid insättning av de 10 000 kr i december 2012: 1 200 kr.

Total skatt 2012+2013 vid insättning av de 10 000 kr i januari 2013: 1 176 kr.

Skatten för 2013 skiljer inte alls. Men skatten för 2012 gör det.

//Finanskvinnan

Uppdaterad investeringsstrategi

Eftersom min senaste investeringsstrategi är några år gammal och tämligen inaktuell så kände jag att det var dags att uppdatera den.

Finanskvinnans investeringsstrategi 2012

* Varje månad så sätter jag av pengar till buffertsparande för löpande utgifter och resor/nöjen. Till dessa konton ska sammanlagt minst 10% av nettoinkomsten läggas undan.

* Varje månad så sätter jag även av pengar till långsiktigt sparande. Det långsiktiga sparandet kan fördelas på räntekonto eller aktier med maximalt 75% / minst 25% i vardera tillgångsslag över några månaders snitt. Genom att undvika att nyspara mestadels i aktier "på toppen" så hoppas jag kunna snitta ner mina GAV över tiden. Samtidigt missar jag inte tåget om en "hög" börsnivå följs av flera års ytterligare uppgång.

* Finansiella kostnader i stil med avkastningsskatt och courtage ska inte belasta sparandet, utan dessa kostnader får jag täcka med konsumtionspengar.

* Fördelningen görs utifrån hur indikatorer såsom råvaruindex, KPI, reporäntan, HOXSWE (fastighetsindex), konjunkturbarometern och inte minst OMXSPI utvecklas. Jag har konkreta gränser för när mina olika indikatorer säger att jag ska köpa 25%, 50% eller 75% aktier. Gränserna för OMXSPI är:

0-249: 25% ränta - 75% aktier
250-324: 50% ränta - 50% aktier
325-1000: 75% ränta - 25 % aktier

* Valet av vilka aktier som köps vid vilken tidpunkt görs delvis utifrån beta-värden. Betavärdet indikerar om det är en aktie som svänger mycket under konjunkturcykeln. Exempelvis så kan det vara lämpligt att köpa H&M och Axfood även om börsen står högt. Scania däremot kan vara en köpkandidat vid ett tillfälle då börsen står lågt.

* Jag använder även "stop lossar" som går in och köper när mina aktier går ner till nivåer som jag har bedömt som köpvärda (i relation till kurshistorik och utdelningshistorik). När en stop loss har utlösts och köpt i en aktie så aktiveras en ny stop loss på en lägre köpkurs, och lägger en order på en större köpsumma.

* Hög framtida utdelning i relation till köpkursen är en annan viktig faktor vid aktieköp.

* Stabila utdelningsaktier är prioriterade. För mina innehav så har jag följande önskemål:

Bolag som verkar i konjunkturoberoende branscher och/eller på många marknader globalt (minskar risken för att alla marknader dör samtidigt).

Bolag som ger utdelning och gärna har en historik av höga utdelningar samt en generös utdelningspolicy.

Bolag vars produkter jag gillar.

Bolag som är noterade på de stora börserna, typ Large Cap i Sverige.

Bolag som inte har en, enligt min uppfattning, oetisk verksamhet.

* För att få en ytterligare vink om när aktier börjar bli högt värderade så ska andelen säkra placeringar (sparkonto, eventuella räntefonder) inte utgöra mindre än 30% av de totala tillgångarna. När nivån börjar närma sig 30% gäller det att jag sparar mer pengar på räntekonto. De säkra placeringarna får heller inte utgöra mer än 70% av tillgångarna, så om det närmar sig den nivån måste jag köpa mer aktier. Om aktierna sjunkit i värde så att de säkra placeringarna börjar utgöra en för stor del kan jag flytta över pengar från sparkontot till aktier för att jämna ut fördelningen.

* Jag säljer inte aktier om inte bolagets struktur, marknadsposition eller affärsidé förändras drastiskt, alternativt om jag tappar förtroendet för ledningen på grund av uppenbar misskötsel av bolaget.

Med denna strategi hoppas jag kunna undvika att köpa mycket aktier när de är dyra och istället köpa mer aktier när de är billiga(re). Samtidigt hoppas jag upprätthålla en bra balans mellan säkra och riskplaceringar samt kapa de värsta dalarna. I dagsläget utgör säkra placeringar ungefär 53% av tillgångarna.

Kom gärna med synpunkter och förbättringsförslag.

//Finanskvinnan

Hurra för HBO!

För omkring 100 kr per månad kommer jag kunna se hur mycket HBO-serier jag vill framöver. Helt otroligt. Om jag inte behövde en tv innan så behöver jag den ännu mindre när detta kör igång.

Kommer du att köpa ett abbonnemang?

Jag har inte köpt premiumtjänster på någon streamtjänst förutom Spotify tidigare. Men när jag väl får valuta för pengarna så betalar jag gärna.

//Finanskvinnan