Skatt och annat viktigt 2014

Nu börjar vi kunna se hur ekonomiåret 2014 blir.

Privata Affärer konstaterar att avkastningsskatten i ISK och KF blir 0,627% nästa år vilket motsvarar statslåneräntan 2,09%*30%. En ökning från 2013 då statslåneräntan var 1,49%. Det blir alltså en höjning. Dock en höjning från en extremt låg nivå. Jag själv har betalat ungefär 350 kr per kvartal i mina kapitalförsäkringar under 2013. En skatt på totalt ca 1 400 kr. Hade jag betalat 30% skatt på mina utdelningar 2013 hade enbart den skatten blivit över 4 000 kr.

Prisbasbeloppet för 2014 sänks och blir 44 400 kr. Detta belopp används ofta i ersättningsfrågor från till exempel försäkringar. Inkomstbasbeloppet för 2014 höjs och blir 56 900 kr. Inkomstbasbeloppet används inom till exempel pensionssystemet. Jag själv har en vanligt förekommande pensionslösning där premien beräknas som 4,5% av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp (35 562,50 kr) och 30% på lönedelar överstigande det. 2014 minskar min 30%-premieandel något eftersom inkomstbasbeloppet har höjts.

CSN-räntan sänks nästa år igen och landar på 1,2% enligt DI. Nytt rekord till glädje för oss studiebelånade!

//Finanskvinnan

Återföring av källskatt

Någon gång inom det närmsta halvåret borde jag få min första återföring av betald källskatt (15%) på mina utländska utdelningar från 2011. Det var det första året jag hade utländska utdelningar. Därefter kommer en automatisk återföring att ske varje år, i ökande storlek. För 2013 (som återförs 2015-2016 någon gång) kommer jag få ungefär 500 kr tillbaka.

När jag tänkte på det så påmindes jag om att alla ekonomibloggar och läsare som kommenterade inlägg om utländsk utdelningsskatt i kapitalförsäkring, samt uppvaktade bankerna i frågan, förmodligen snabbade på processen med återföring.

Länge var nätmäklarnas hållning att kunderna inte var intresserade av detta, vilket så småningom visade sig vara uppenbart fel. Att nätmäklarna till slut gjorde om sina system och började återföra källskatten tycker jag är hedervärt. Det gjorde vi bra allihopa!

//Finanskvinnan

"Så kan du spara dig rik" (?)

DN har en artikel om att det visst går att spara sig rik. De intervjuar bland annat den kända bloggaren/köpstopparen Ann-Christin Gramming och en privatekonom på Swedbank.

Det mest intressanta med artikeln är att det som står i den är direkt kontraproduktivt för att få personer motiverade att spara. I alla fall enligt min åsikt. Artikeln sprider (van)föreställningen att sparande tar väldigt lång tid och att människor i största allmänhet inte kan få pengar över att använda för sparande.

Ann-Christin berättar om hur hon levde under sitt köpstoppsår och ger sina bästa spartips. Spartipsen är att hålla sig borta från butiker, ta med matlåda, åka mer kollektivt eller cykla, se över matkostnader, spara när lönen kommer och att inte automatiskt öka konsumtionen när lönen ökar. Kloka och bra spartips. Under köpstoppet slutade Ann-Christin helt köpa kläder, smink, böcker och restaurangmat. Trots dessa, för de allra flesta, extrema uppoffringar var besparingen endast 3 000 kr per månad under köpstoppsåret.

Budskapet vi får gällande köpstopp är alltså att ett supersnålande, där all "lyx" och till och med vissa förnödenheter som kläder är indragna, inte ger mer än 3 000 kr extra per månad. Varför skulle man då dra ner och snåla? Är det värt det?

Ann-Christins prestation är naturligtvis helt fantastisk, men jag tycker att tidningen kunde ha lyft fram att hennes situation under köpstoppsåret (gissar jag) antingen innebar små ekonomiska marginaler från början eller innefattade extremt stora fasta kostnader. De allra flesta - och speciellt familjer med två inkomster - skulle kunna göra en betydligt större besparing än 3 000 kr per månad på ett köpstopp.

Till det kommer privatekonomens minst sagt nedslående beräkning över en 45-årsperiod vid ett sparande om futtiga 1 775 kr per månad.

"Erika Pahne har tittat på ett räkneexempel för ett sparande till pensionen där det skulle ta cirka 45 år att få ihop 1,8 miljoner kronor om man sparar 21.300 kronor per år och har en avkastning på 2,5 procent. Får man bara en något högre avkastning på 4,5 procent har man i stället drygt 3,1 miljoner efter 45 år."

Vem orkar planera 45 år framåt i tiden? Jag vet inte ens om jag lever om 45 år! Och 1,8 miljoner om 45 år känns inte alls som en enorm rikedom. Det får man väl en iPhone 50 för vid den tidpunkten.

Dessutom berättar privatekonomen att trenden i samhället är att folk konsumerar mer, till nackdel för sparandet. Något hon inte direkt utmålar som negativt, utan som norm. Ann-Christin med sitt köpstopp går mot strömmen. Spararen är avvikande.

Vill man vara en avvikare? Ja, det kanske man vill i vissa fall. Men jag anser ändå att budskapet i den här artikeln är att det inte går att spara sig rik, hur mycket man än snålar.

Hade de intervjuat miljonär innan 30 så hade förmodligen fler blivit inspirerade att spara sig rika.

Själv har jag sparat 668 113 kr, 38% av min nettoinkomst, sedan jag startade denna blogg 2007. 2,5 av de åren var jag heltidsstudent.

Faktorer som har hjälpt mig på vägen är sparknepen Ann-Christin tipsar om, att hålla boendekostnaderna nere, att välja en utbildning med löneutvecklingsmöjligheter, att jobba samtidigt som studierna och att löneförhandla.

//Finanskvinnan

Aktiebevakning i Google Drive

Jag fick förslaget att lägga in mina två bevakningsportföljer i Google Drive istället för i Google Finance. I Google Drive/kalkylblad finns en smart funktion för att hämta in aktuella aktiekurser och även konvertera valutakurser.

Jag testade att skapa ett dokument med de två bevakningsportföljerna innehållande 100 000 kr låtsaspengar vardera. Portföljerna innehåller aktier jag tror kommer gå dåligt respektive mindre dåligt. Just nu ligger den "bra" portföljen något bättre till än den "dåliga".

Här finner du bevakningsdokumentet. Om du själv vill testa att hämta in aktiekurser har Lundaluppen skrivit ett bra blogginlägg om funktionerna.

//Finanskvinnan

Tittar mer sällan på börsrörelserna

Sedan iGoogle försvann den 1:a november har jag slutat titta på utvecklingen för mina aktier många gånger per dag. iGoogle var en startsida för Google där jag tidigare kunde se mail, utveckling för mina aktieinnehav, nya blogginlägg i Google Reader och lite annat. Därmed såg jag också aktierna varje gång jag skulle läsa mail eller blogginlägg.

Jag var irriterad över att Google la ner både Reader och iGoogle, två av mina favoritfunktioner, under en period. Nu har jag dock anpassat mig till att gå in på Feedly ett par gånger om dagen istället för Google Reader, och att använda Google Finance istället för appen i iGoogle. Resultatet är att jag tittar mer sällan på aktierna och känner mig mindre berörd av börsrörelserna. Ett steg i helt rätt riktning för min del.

När nu målet om 800 000 kr per sista december 2013 ser ut att vara i hamn (ta i trä) har jag istället börja tänka på nästa års mål. Miljonen. Kommer jag komma dit om 14 månader, eller smiter en ny börskrasch emellan?

Jag överväger att minska mitt resesparande från 2 200 kr till 1 200 kr per månad och studielånamorteringen från 1 000 kr till 600 kr per månad. Allt för att öka månadssparandet och satsa inför Det Stora Målet.

Om börskraschen kommer så spelar dock inget av det att göra någon större roll. Då går mina innehav ner 100 000 kr - 200 000 kr och miljonen flyttar sig mot horisonten.

//Finanskvinnan

Försöka förlora med flit

Jag läste ett intressant blogginlägg hos "En blogg om ekonomi och personlig utveckling". Författaren skriver att det är en klok idé att skapa en låtsasportfölj med aktier som man tror kommer gå dåligt framöver, och jämföra den med en portfölj innehållande aktier man tror kommer gå bra.

Om låtsasportföljen där man anstränger sig för att hitta förlorare visar sig gå bättre än det ordinare urvalet kan det vara idé att se över sin investeringsstrategi. I värsta fall kanske det är lika bra att köpa en indexfond.

Jag nappade på idén och skapade en bevakningsportfölj i Google Finance med fem aktier som jag tror kommer gå dåligt framöver. Samtliga "köptes" till aktuell kurs och till ett totalt värde om ca* 100 000 kr.

Aktierna jag tror kommer gå dåligt framöver är Facebook Inc, RNB, Nokia Oy, SAS AB, Odd Molly International.

Sen gjorde jag en likadan bevakningsportfölj innehållande aktier jag tror kommer gå bättre än ovanstående portfölj, med köpkurs per idag och värde om ca* 100 000 kr totalt sett.

Aktierna jag tror kommer gå bättre än förlustportföljen är Skanska AB, H&M, SHB, Axfood och Coca Cola Company. Fem av mina befintliga innehav alltså.


Det ska bli intressant att följa upp detta om en tid.

*Valutakursen vid köptillfället går inte att lägga in i Google Finance (vad jag har hittat). Därför rör sig anskaffningsvärdet några kronor när valutakurserna förändras för EUR och USD-aktier.

UPDATE

För att få med valutakurserna vid köpet samt kunna visa aktuella kurser för de båda portföljerna har jag lagt in dem i ett Google doc. Det finns här.

Jag har också skrivit närmare om varför jag valde ut just dessa aktier för de båda bevakningsportföljerna här.

//Finanskvinnan

Juli 2008 - en månad jag inte vill (men ändå kommer) uppleva igen

Sedan 2007 när jag började dokumentera utvecklingen för mina tillgångar varje månad har utvecklingen varierat kraftigt.

Jag tittade på vad rekordet är både uppåt och nedåt. Den värsta månaden hittills inträffade vid sammanställningen juli 2008. Tillgångarnas totala värde minskade med -13,60% sedan föregående månad. Vid den tidpunkten innebar 13% ungefär 27 000 kr. Skulle jag haft lika stora tillgångar då som jag har idag hade tillgångarnas värde minskat med 108 270 kr. På en enda månad.

Det är galna pengar. Å andra sidan tyckte jag att 27 000 kr var galna pengar 2008 också. 27 000 kr innebar för mig då 27 månaders nysparande, eftersom jag var student vid den tidpunkten. 2,25 år.

Idag är 108 270 kr 8,33 månaders sparande för mig. Därmed borde en 13-procentig värdeminskning idag påverka mig mindre än vad den gjorde 2008.

Låt oss trots detta hoppas att -13,60% på en månad är långt borta. Samt att vi alla kan bibehålla lugnet när det händer, och kanske till och med köpa mer. Efter -13,60% kan det komma månader med +9%, +8% eller +5%.


Förändring % Förändring kr med dagens tillgångsstorlek
Största månatliga minskning (jul 08) -13,60% -108 279
Största månatliga ökning (apr 07) 9,18% 73 031
Medel av månatlig förändring -0,08% -602

//Finanskvinnan