Utdelningsantiklimax

De årsrapporter som börjat komma in har satt börsen i gungning. En enda utdelning bland mina innehav är klar i Placeras utdelningskalender, och det är Scania. Scania sänker utdelningen från 4,75 till 4 kr.

Ingen höjdarinledning på utdelningssäsongen direkt.

Jag funderar på att kanske avveckla Scania med motiveringen att det inte är ett bolag som präglas av stabila utdelningar. Jag tror att pengarna "jobbar bättre" på annat håll, just ur utdelningsperspektiv.

För övrigt har jag som en symbolisk säkerhetsåtgärd för egen del sålt mitt lilla Avanza Zero-innehav för att istället köpa räntefond. Känns tryggt att ha säkrat  2,5% av de riskfyllda placeringarna. Övriga 97,5% av aktieplaceringarna ligger oskyddade kvar ute i snöstormen, och kommer så ligga kvar.

//Finanskvinnan

Köpt KO

Så var det dags för ännu ett Coca Cola Company-köp. Jag köpte för ungefär 10 000 SEK, till kursen 37,88 USD.

Om kursen går ner så köper jag mer.

//Finanskvinnan

Väntar med spänning på utdelningarna

Nu väntar jag på att mina innehavsbolag ska offentliggöra den föreslagna utdelningen avseende 2013. Jag tror att alla mina bolag har rapporterat helåret 2013 någonstans kring 22/2 2014. Då borde jag ha facit på utdelningsförslagen.

Jag hoppas att något bolag höjer utdelningen. Om Ratos sänker utdelningen i år igen blir jag mindre nöjd...

Historiken för mina aktuella innehavsbolag (så länge jag har ägt aktier i dem) syns i tabellen nedan. Det är både ordinarie utdelning och eventuell extra utdelning.

Utdelningarna är justerade för splitar. Scanias splitar 2007 och 2008 är jag inte hundra på att jag har fått till rätt, de var special med inlösenaktier. Inlösenaktierna har jag lagt in som en extra utdelning.

Året är det år som utdelningen avser. Det vill säga att utdelningen jag fick utbetald 2013 avser 2012.


 //Finanskvinnan

För- och nackdelar med schemaläggningsfunktionen i blogger

Det finns en funktion för att schemalägga inlägg i Blogger. Det är ofta bra, till exempel om jag vill börja skriva födelsedagsinlägget för bloggens 7-årsdag i förväg och sedan publicera det på rätt dag.

Det är mindre bra när jag glömmer att schemalägga och direkt publicerar inlägget för tidigt istället.

Jag får tacka för gratulationerna men tar dem inte till mig på riktigt förrän om en månad, när bloggen alltså fyller år.

//Finanskvinnan

Räntefond i kapitalförsäkring eller bankkonto med 30% skatt på räntan?

Med anledning av tidigare inlägg inom området har jag räknat på hur det blir med räntefond i kapitalförsäkring respektive att spara på bankkonto, för att se vilket som lönar sig bäst för mig.

Skatten i ISK beräknas lite annorlunda än för kapitalförsäkring. Jag räknar på kapitalförsäkring eftersom det råkar vara det jag själv har.

Varje år ska en årlig avkastningsskatt/schablonskatt avseende kapitalförsäkringen betalas på kapitalunderlaget. Kapitalunderlaget består av ingående värde i början av året plus de insättningar som gjorts under året. Insättningar som görs under andra halvåret räknas bara med till hälften i kapitalunderlaget. Kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan den 30 november föregående år, och 30 % skatt dras på det beloppet.

Beräkningen för sparkonto vs räntefond finns här, varifrån den också går att hämta ner till Excel (Arkiv/Hämta som). Uppmärksamma läsare får gärna hålla ögonen öppna efter eventuella missar i beräkningen. Premissen är att beloppet sätts in i början av varje kvartal, samt att avkastningen på räntefond (efter eventuella fondavgifter) är samma som räntan på sparkontot.

Om min beräkning stämmer så innebär det att sparkonto med 30% skatt på räntan lönar sig något bättre om statslåneräntan och avkastningen på räntefond alternativt sparkontoräntan är exakt samma. Sparkonto lönar sig också något bättre om avkastningen på räntefond alternativt sparkontoräntan är lägre än statslåneräntan.

Kapitalförsäkring lönar sig något bättre i det fall då avkastningen på räntefond alternativt sparkontoräntan är högre än statslåneräntan. Och så är förmodligen oftast fallet, i alla fall för mig.

Dock är det inga dramatiska skillnader på de ränte- och avkastningsnivåer jag tittat på.

//Finanskvinnan

Lägre ränta framöver?

EU har infört nya regler som säger att mindre utlåningsaktörer får betala en högre avgift för att spararnas konton ska omfattas av den statliga insättningsgarantin. Aktörernas avgifter ska bli högre därför att det är större risk i deras verksamhet än vad det är för till exempel en storbank. Artikel hos DI.

I princip tycker jag det är helt rätt att högre risk medför en högre avgift. Dock kan det komma att påverka mina egna räntesparkonton. Än en gång aktualiseras frågan om att ha räntefond istället.

En fundering jag har är att öppna en vanlig hederlig VP-depå och ha räntefonden i den. Då kan jag nyttja ränta på ränta (räntefond på räntefond?) år ut och år in utan skatt, och på så vis få en högre avkastning. Avkastningen får jag sedan skatta 30% på vid försäljning av fondandelar.

Av någon anledning tycker jag denna lösning känns bättre än att schablonskatta på hela värdet. Det handlar trots allt om flera hundra tusen med låg avkastning. Det kan också vara fråga om den bekväma vanans makt, då skatten på mina räntekonton hittills har dragits i slutet av varje år i klump. Jag är alltså tillvand med att 30% av avkastningen försvinner med jämna mellanrum.

//Finanskvinnan

Utdelningskalender

I senaste avsnittet av Sparpodden (även känd som min nya favoritpodd) så hade en fråga om utdelningskalender ställts. Jan och Günther hänvisade då till att leta efter datumen för årsstämmorna, i och med att aktien handlas utan rätt till utdelning dagen efter stämman. Gör man på det sättet ser man inte samtidigt information om huruvida utdelning alls kommer utbetalas eller storleken på utdelningen.

Jag vet inte om de har missat den eller om de lät bli att nämna den av konkurrensskäl, men Avanzas/Placeras företagskalender är helt överlägsen i sammanhanget. Här finns den för utdelningar.

För övrigt tycker jag att Günther är väldigt rolig med sitt snålande. En förebild för Sveriges bostadslösa ungdom och befolkning i största allmänhet! Dagstidningarna kunde väl intervjua honom om hur man maximerar sitt sparande, istället för att hela tiden gnälla över att det är "svårt" att spara?

//Finanskvinnan

Köp billigare eller färre kläder, spara mer?

DN skriver om att det är svårt för unga att spara ihop till kontantinsatsen för en lägenhet. Den genomsnittliga kontantinsatsen för en etta i Sverige är enligt Mäklarsamfundet 177 000 kr. Det beloppet tar det 20 år att spara ihop till, om man sparar 600 kr i månaden till 2% ränta. Som vanligt är sparbeloppsexemplet väldigt lågt räknat.

Här kommer mitt tips till unga som vill köpa en lägenhet:

Spara mer än 600 kr i månaden, givet att du har inkomst och möjlighet.

Gör en genomgång av dina utgifter och se över dina prioriteringar.

Hur mycket lägger du på kläder varje månad?

Hur mycket lägger du på resor?

Hur mycket lägger du på teknik?

Hur mycket lägger du på nöjen och att gå ut?

De flesta heltidsanställda jag känner ligger på klädköp omkring 1 000 - 2 500 kr per månad. Utekväll á 400 - 800 kr per gång. Resor á 10 000 - 15 000 kr per år. Sparandet ligger däremot på stadiga 0 - 1 000 kr i månaden.

Majoriteten av unga som har heltidsjobb och står utan bolån borde enkelt kunna prioritera om bland utgifterna och lägga en större andel till sparande.

Om en person sparar 1 000 kr i månaden tar det 13 år och 5 månader att få ihop 177 000 kr.

Om en person sparar 2 000 kr i månaden tar det 7 år och 1 månad att få ihop beloppet.

Och sparas 3 000 kr i månaden tar det 4 år och 10 månader att få ihop beloppet.

Som alltid använder jag Räkna.net när jag ska beräkna sparande, lön och liknande.

Jag tycker det är dags att sluta larma och klaga på att det är svårt för unga att spara pengar. Självklart blir ingen, ung eller gammal, motiverad att spara när det tydligen är svårt och/eller omöjligt.

Uppmana och uppmuntra istället! "Dags för unga att prioritera om sina utgifter och spara mer pengar, samt att ställa sig i bostadskö", hade varit ett bättre namn på Mäklarsamfundets rapport som de valde att döpa till "Dags att slå larm". I alla fall om syftet med rapporten var att belysa hur unga ska kunna få en bostad.

Själv sparade jag 1 000 kr i månaden under min tid som student.

//Finanskvinnan

Hur blev det med flytträtten för tjänstepension?

Kommer jag kunna flytta alla mina gamla tjänstepensionsskvättar (som inte längre får nya inbetalningar) per 1/1 2015? Jag hittar inget definitivt svar när jag söker nu, bara Livförsäkringsutredningens förslag.

Jag kommer i alla fall försöka flytta tjänstepensionen. Det jag hoppas är att jag ska kunna flytta alla gamla fribrev till Avanza och att de där slås ihop till ett konto. I dagsläget har jag typ fem olika konton hos AMF som härrör från olika anställningar och val jag gjort. Idiotiskt.

Någon som vet om den förra arbetsgivaren fortfarande måste godkänna flytten efter 1/1 2015? I så fall kan flytten fastna på det, misstänker jag.

Och hur blev det med förmånsbestämda pensionslösningar som inte längre tjänas in, även de är väl fribrev. Får jag flytta dem också då?

//Finanskvinnan

Uppföljning investeringsstrategi

Det senaste tillfället jag uppdaterade min investeringsstrategi var 2012. Saker och ting kan som bekant förändras och därför kände jag att det var motiverat med en översyn.

Till min förvåning fanns det inget jag behövde/ville ändra i strategin. Strategin finns att läsa här. Jag tror att strategin, för mig, uppfyller de mål jag hoppades uppnå med den. Nämligen...

Med denna strategi hoppas jag kunna undvika att köpa mycket aktier när de är dyra och istället köpa mer aktier när de är billiga(re). Samtidigt hoppas jag upprätthålla en bra balans mellan säkra och riskplaceringar samt kapa de värsta dalarna.

Punkterna med buffertsparande fungerar bra och jag avsätter minst 10% av nettoinkomsten till det.

Det långsiktiga sparandet fördelas i genomsnitt utifrån synsättet att jag vill undvika att förköpa mig "på toppen" av börsen. Det tycker jag fungerar bra även om jag tror att vissa tycker jag är lite väl försiktig i mitt investerande.

Jag har betalat finansiella kostnader som avkastningsskatt och courtage med konsumtionspengar, för att inte belasta sparandet.

Jag har beta-värden och utdelningar i åtanke vid mina aktieköp.

Jag har koll på den totala fördelningen aktier/ränta i mina tillgångar och ligger inte med mer än 70% i det ena eller det andra.

Jag säljer inte aktier om inte verksamheten förändras drastiskt eller jag tappar förtroendet för ledningen.

Sedan jag skrev strategin har mitt stoploss-system använts vid flera köp och dessa köp har mestadels visat sig vara bra affärer i efterhand. Däremot har jag själv känt "Oj oj oj, nu köptes det nog för snabbt i nedgången" vid tillfällena då stoplossarna utlösts. Vilket visar att det hade varit psykologiskt svårt för mig att sätta mig ner och aktivt trycka på köpknappen om det inte hade skett automatiska köp. Med anledning av detta ser jag ingen anledning att revidera stoploss-systemet, utan det fungerar precis som jag tänkt. Jag är också nöjd med att storleken på stoploss-köpen ökar ju lägre kursen är.

Min uppföljning av olika indikatorer för att avgöra i hur stor utsträckning jag ska fördela sparandet i aktier respektive ränta tycker jag är ganska användbar. Jag har satt upp den (löst) utifrån investeringsklockan och även historiken för börsen jämfört med de olika indikatorerna.

Jag följer förvisso inte fördelningsförslagen slaviskt men det underlättar att ha något att titta på om jag känner mig osäker. En falsk trygghet kan ibland vara bättre än ingen trygghet alls.

Indikatorerna jag följer samt gränsvärdena för vilken andel aktier/ränta som föreslås ser ni nedan.


Varje månad knappar jag in det aktuella värdet för varje indikator och får då ett förslag utifrån gränsvärdena per indikator och ett sammanvägt förslag för alla indikatorer.

Det sammanvägda fördelningsförslaget har jag lagt in i ett diagram med jämförelse mot OMXSPI.


Som synes är det ganska låg andel aktier som föreslås nu, och har så varit en tid.

//Finanskvinnan

Mer pengar i plånboken

Det här året kommer jag få ungefär 400 kr mer i plånboken varje månad på grund av sänkt skatt. Jag tar tillfället i akt och ökar månadssparandet med 200 kr.

Räkna.net har redan hunnit få in skattetabellerna för 2014. Jag jämförde med de mer grovhuggna skatteavdragen i Skatteverkets avdragstabeller för månadslön och det stämmer väl överens i mitt fall.

Får du mer i plånboken? Har du någon plan för pengarna?

//Finanskvinnan

Ränteförändringar sparkonton

Hoistspar sänker räntan från 2,20% till 2,05% under januari. Svea Direkt däremot höjde sin ränta till 2,25% från 2,15% i slutet på december. Jag tror det är bra att ha flera sparkonton för att kunna maxa räntan. Se bara till att kontot omfattas av insättningsgaranti.

Som ränteläget ser ut nu blir det dock inte så mycket räntepengar hur man än gör.

Hur gör ni andra med era "säkra" placeringar? Räntefond eller konto? Eller något annat?

//Finanskvinnan

Sparpodden och Börspodden - en betraktelse

Nu har jag lyssnat på både Sparpodden och Börspodden. Jag började med Börspodden. Efter 1,5 avsnitt ledsnade jag. Engagerade deltagare och trevlig norrländsk dialekt hos den ene, men jag är förmodligen fel målgrupp för denna podcast. Jag är mer H&M än Fingerprint. "Köp" och "Sälj"-rekommendationer i allmänhet är jag mer eller mindre helt ointresserad av.

Sparpodden däremot! Vilken hit! Alltifrån vinjetten till ämnena är toppen. Denna podcast kommer jag fortsätta lyssna på. Jag har redan lärt mig både det ena och det andra, till exempel att Euroclear lämnar ut adresser till aktieägare i marknadsföringssyfte. Det finns helt klart fördelar med kapitalförsäkringens anonyma aktieägande i mina ögon. Bland det mest imponerande med podcasten är att Gunther Mårder och Jan Dinkelspiel lyckas hålla sig relativt objektiva trots att Nordnet finansierar den. Inte minst när det viktiga samtalsämnet fondavgifter kommer upp.

//Finanskvinnan

Bra sida för er som vill utbilda er eller byta karriär!

Jag fick en fråga om hur man tar reda på löneläge för olika yrken och surfade mig fram till AllaStudier.se, en otroligt bra sida som drivs av Metro. I sektionen för Jobb & Lön finns ett stort antal yrken listade med medel-, median-, högsta och lägsta lön från SCB. Det finns också kommentarer om själva yrkesrollen, vilka egenskaper som krävs och arbetsmarknadsläget för yrket.

Är inte detta fantastiskt? Den här sidan kan förhoppningsvis rädda många - både unga och lite äldre - från framtida besvikelser kring löneläge och arbetsmarknad efter avklarad utbildning.

Självklart finns det andra kvaliteter som är viktiga i ett jobb än just lönen, men det kan vara bra att se och kunna jämföra ändå.

//Finanskvinnan

Årsbokslut 2013

Här kommer mitt efterlängtade årsbokslut. Jag har räknat ner börsdagarna i åtminstone ett par veckor.

Året som passerat har varit ett mellanår på några plan och ett bra år på andra plan. Under året bytte jag tjänst till en med utökat ansvar, och höjde min lön rejält. För er som är nyfikna på vad jag jobbar med så är jag ju så pass anonym att jag inte vill säga det. Men mitt bästa tips för er som står inför ett utbildningsval är att göra noggrann research på löneläget och arbetsmarknaden innan ni gör valet. I mitt fall hade jag flera tänkbara yrkesroller att plugga till, som alla låg inom mina intresseområden. Av dessa valde jag den utbildning som i förlängningen hade bäst löneläge.

Jag var under året på en underbar resa, till USA. En riktigt lyxig resa kostnadsmässigt. Annars har jag tackat nej till en dyr hyreslägenhet som hade decimerat mitt sparutrymme betydligt, och behåller istället min nuvarande som har låg hyra. Skillnaden i standard var helt enkelt inte hög nog att motivera hyran. Kanske blir det en flytt någon annan gång istället. Tråkiga utgifter under året har varit lite fix i lägenheten som jag själv fick bekosta eftersom det gällde utrustning som inte ingår i hyran.

Under 2013 tycker jag att hyresmarknaden i åtminstone Stockholm där jag själv bor har börjat krackelera betänkligt. En lagändring implementerades som möjliggör för bostadsrättinnehavare att ta ut en andrahandshyra som täcker räntekostnader för lån. Den höga hyran är möjlig att ta ut även om inget lån finns. Samtidigt har alla nybyggen numer marknadshyror, till exempel de nybyggda lägenheterna vid Södra Station som kostar runt 12 000 kr i månaden för en tvåa. Även om det länge har varit stor brist på hyreslägenheter så blir det mer och mer uppenbart att det system vi har idag kanske inte är hållbart i längden. Jag betalar själv 4 000 kr i månaden för en etta i innerstan och är därmed del av den enormt priviligerade grupp som njuter fördelarna av hyressystemet. Tyvärr har jag ingen lösning på problematiken med hyressystemet. Mitt bästa tips för alla är dock att ställa er i Stockholms stads bostadskö.

Jag har sparat 151 314 kr i år. Sparsumman överstiger mitt sparmål för året och utgör över 45% av mina inkomster. I detta ingår också utdelningarna vilka har återinvesterats. Ungefär 50% av nysparandet har gått in i säkra placeringar och 50% till aktier under året. Jag borde inte ha köpt så mycket aktier, men tyckte mig se köptillfällen i bland annat Coca Cola och Fortum som jag inte ville missa. I likhet med föregående år har jag enbart slösat tre tusen utöver de budgeterade utgifterna.

Tillgångarna var vid förra årets slut värda 608 091 kr och vid detta årets slut 832 877 kr. Jag nådde för andra året i rad mitt delmål för sparandet vilket denna gång innebar 800 000 kr! Nästa år är det miljonen som hägrar. Målet för eget kapital (tillgångar minus skulder) var 688 000 kr och även det målet klarade jag med ett eget kapital på 724 500 kr.

Utvecklingen för samtliga tillgångar (medräknat räntespar) under året var 12,08%. Om jag räknar in utdelningarna så var den totala utvecklingen 14,50%. Flera innehav har gått bättre än index, men mina futtiga 2-2,5% ränta på sparkontot drar såklart ner utvecklingen för totalen. Inkomst av kapital såsom utdelningar under året var ca 14 670 kr och kapitalkostnader var ca 4 615 kr (skatt och courtage).

Utvecklingen för mina svenska aktier syns nedan (bild från Avanzas jämförelsetjänst).


Börsen gick upp 23,2% under 2013.

Min PPM har gått upp 8% under året. Helt ok med tanke på att jag fortsatt har 75% ränta och 25% aktiefond.

Mina nyårslöften för 2013 och deras utfall:

* Öka mitt amorterande till CSN med en liten peng varje månad - avklarat!

* Fortsätta med cykling och träning - avklarat, har bytt gym till ett nytt jag är mycket nöjd med!

* Höja lönen minst 4% - avklarat med råge!

* Spara minst 130 000 kr - avklarat med råge!

* Åka på cykelsemester - detta har jag inte fått till, utöver dagsutflykter.

Nästa år vill jag spara minst 173 000 kr, lära mig spela golf, flexa med den månatliga amorteringen till CSN så att jag antingen kan extraamortera eller spara pengarna i slutet av året beroende på hur nära sparmålet "miljonen" jag är, höja lönen med minst 6% och fortsätta med träning och cykling. Cykelsemestern får stå kvar på listan.

//Finanskvinnan

Uppföljning bevakningsportföljer

Ställningen är en fortsatt svagt ökande ledning för aktierna i den "bra" portföljen.

PeriodTotalvärde "bra" aktierTotalvärde "dåliga" aktierSkillnad mellan "bra" och "dåliga" portföljen (%)Skillnad mellan "bra" och "dåliga" portföljen (SEK)
Nov 13100 000 kr100 000 kr0,00%0 kr
Dec 13100 862 kr98 582 kr2,28%2 280 kr
Jan 14103 748 kr98 407 kr5,34%5 341 kr

Bevakningsportföljerna med aktuella kurser finns här.

//Finanskvinnan

Tillgångar/skulder januari 2014


//Finanskvinnan

Nyårsfesttips: besök "Miljonär innan 30"

Den legendariske "Miljonär innan 30" har lovat att han drar igång bloggen med minst 6 inlägg per månad under nästa år om han får minst 2 000 unika besökare under 1/1 2014.

Därför föreslår jag att varje nyårsfest som varar längre än till tolvslaget gör en kul gruppaktivitet av att alla deltagare går in på bloggen genom sina mobiltelefoner eller motsvarande. Det låter väl roligt?

Länken är: http://miljonar.blogspot.se/2013/12/nyarslofte.html

Detta inlägg är schemalagt att publiceras 00.01 1/1 2014. Jag får därför passa på att önska alla en trevlig kväll och ett riktigt gott nytt år!

//Finanskvinnan