Skatt - en faktor att räkna med vid bostadsköp

Med anledning av en bekants villajakt började jag fundera över skatten i olika kommuner här i Stockholm. Skillnaden mellan två kommuner kan utgöra tusentals kronor per år i högre eller lägre skatt. Pengar som kanske borde räknas med i kalkylen vid köp av bostad, även om skatten givetvis kan ändras framöver.

Beräkningen är gjord via rakna.net, utan kyrkoavgift för några olika kommuner.


För mig skulle skillnaden mellan att bo i lågskattekommunen Solna jämfört med Södertälje som har den högsta skatten i jämförelsen bli ungefär 15 000 kr per år. En stor summa.

Är skatten en faktor för er bostadsköpare när ni väljer kommun att bosätta er i?

//Finanskvinnan

Fortsätter med räntekonto

Min högsta ränta på sparkonto är för tillfället 2,05%. Det är tråkig avkastning på pengarna. Inte minst med tanke på att det dras 30% skatt på räntan.

Med anledning av detta gjorde jag en jämförelse för att se om det skulle löna sig att sätta in pengarna i räntefond i ISK eller KF istället.

Jag jämförde med AMF räntefond kort som har haft 1,91% avkastning det senaste året. I avkastningen är förvaltningsavgiften inräknad.

Det lönar sig att behålla sparkontot till och med om avkastningen är densamma på räntefonden och i sparkontot, visade det sig. Med 0,03% högre avkastning på räntefond än sparkonto går räntefonden däremot om sparkonto i kapitalförsäkring.

Så jag antar att jag får härda ut med min kassa ränta, och även får skylla mig själv som envisas med att ha en så hög likviditet.

Ett problem med jämförelsen är att räntan har sänkts successivt under året som gått, även på sparkontot. Med nuvarande räntenivåer och räknat ett år från idag är jag tveksam till om avkastningen skulle bli 1,91% ens.

Högre avkastning på räntesparet


Insättning räntespar 100 000
Avkastning räntekonto 2,05%
Engångsskatt ränta 30,00%
Kvar efter skatt, 1 år 101 435


Insättning räntefond kf 100 000
Avkastning räntefond 1,91%
Avkastningsskatt KF 0,63%
Kvar efter skatt, 1 år 101 268

Samma avkastning


Insättning räntespar 100 000
Avkastning räntekonto 1,91%
Engångsskatt ränta 30,00%
Kvar efter skatt, 1 år 101 337


Insättning räntefond kf 100 000
Avkastning räntefond 1,91%
Avkastningsskatt KF 0,63%
Kvar efter skatt, 1 år 101 268

//Finanskvinnan

1 000 000 besökare

Idag passerade bloggens besöksräknare 1 000 000. Kul! En kommentator som kallar sig Per FX blev nummer 1 000 000. Per vinner äran och följande välanimerade gif:


Nästa  miljon på den här bloggen blir, hoppas jag, en miljon i tillgångar.

//Finanskvinnan

Köpt mer Walmart (och svårigheten med att undvika att köpa dyrt)

Jag har köpt några Walmart till kurs på omkring 76 USD. Efter det har kursen gått ner till ca 75,5 USD. Det är som bekant väldigt svårt att tima köp rätt. Därför gör jag nu så att jag köper lite i taget för likviderna jag har sedan Fortum-försäljningen.

Som vanligt (för mig) med aktieköp tar det emot att köpa en aktie som ser ut att vara på väg ner. Till exempel Walmart där jag nu gjort 3-4 köp på raken till successivt sjunkande kurs. Jag borde tycka att det är bra att aktien går ner och köpa lite mer för varje nedgång.

Istället gör jag omvänt, när aktien gått upp så passar jag på att köpa mer för att inte missa chansen att köpa helt. Det är roligare att köpa när det går bra. Något som är både kortsiktigt och feltänkt. Om tre år kommer jag inte minnas vilken "trend" en aktie befann sig i när jag köpte. Det enda jag kan se då är om mitt GAV är hyfsat eller inte, och om varje köp var till hyfsad kurs eller inte. Samt hur direktavkastningen har utvecklats genom åren.

De svenska aktierna kan jag lite grann släppa bevakningen på, för där vet jag att autoköp görs vid mina uppsatta kurser via stoploss. Den funktionen finns inte för de amerikanska aktierna (hos Avanza i alla fall). Det går heller inte att ha en amerikansk order liggande mer än en dag, vilket kräver helt annan aktivitet och bevakning från min sida än med de svenska aktierna.

Årlig utdelning är för tillfället 1,92 USD. Det ger direktavkastning enligt nedan vid olika köpkurser. En direktavkastning som förväntas öka lite grann varje år, då Walmarts utdelning har ökat varje år sedan utdelningstart 1974.

Min strategi för Walmart blir: Om Walmart fortsätter ner till 74 USD kommer jag göra ett till köp om ca 5 000 - 7 500 kr. Därefter minst ett till köp på 71 USD, för ca 7 500 - 10 000 kr. Fortsätter det ner så köper jag mer.


Direkt-avkastning (%) Aktiekurs (USD)
2,43% 79
2,46% 78
2,49% 77
2,53% 76
2,56% 75
2,59% 74
2,63% 73
2,67% 72
2,70% 71
2,74% 70
2,78% 69
2,82% 68
2,87% 67
2,91% 66
2,95% 65
3,00% 64
3,05% 63
3,10% 62
3,15% 61
3,20% 60
3,25% 59
3,31% 58
3,37% 57
3,43% 56
3,49% 55
3,56% 54
3,62% 53
3,69% 52
3,76% 51
3,84% 50
3,92% 49
4,00% 48

//Finanskvinnan

Ingen mer tv-avgift

Igår kom Högsta Förvaltningsdomstolens dom i fallet med tv-avgift för datorer. De fann, rimligt nog, att en dator inte är avsedd för att ta emot tv-sändningar även om den kan ta emot tv-sändningar. Därmed omfattas inte datorer, smarta telefoner och liknande av avgiftsskyldighet.

Jag har inte haft tv på många år men anmälde mig under inre protest och missnöje till att betala tv-avgift när det verkade stå klart att datorer också omfattas.

Dags för mig att säga upp tv-avgiften med andra ord. Ser fram emot att ha 173 kr mer i månaden att förslösa. Åtminstone tills avgiften tas ut via deklarationen istället, vilket jag för övrigt anser är helt rätt väg att gå. Det är en betydligt mer modern lösning än dagens system.

Förmodligen kommer jag göra ett försök att få tillbaka det jag betalat hittills under min "ej tv men dator"-period också.

Jag funderar på om jag ska föra över 173 kr extra till amorteringskontot varje månad. Överskott på det kontot går till att amortera på CSN-lånet. Jag vet att det finns mer ekonomiska beslut än att amortera på just CSN-lånet, men jag när en liten dröm om jobba bort lånet i relativt snabb takt. Det känns bra helt enkelt.

//Finanskvinnan

Avvecklat Fortum

Jag har avvecklat mitt innehav i Fortum. Min långsiktiga strategi till trots har jag lämnat öppet för att sälja av innehav helt om verksamheten förändras, eller jag tappar tron på bolaget.

Sedan Fortum sålde sitt finska elnät i slutet av 2013 har jag funderat på om jag ska ha kvar bolaget, och om det är uthålligt med den höga utdelningen. Vidare har investeringarna i Ryssland kombinerat med rådande oroligheter i landet känts som en ytterligare osäkerhetsfaktor.

Aktiefokus har skrivit en serie blogginlägg om just Fortum i Ryssland (del 1, del 2, del 3) som jag rekommenderar. Även Lundaluppen har skrivit om sin exit i Fortum.

När Fortumkursen nu nådde över 18 EUR för första gången på ett par år tog jag chansen att sälja av med vinst. Genom åren har Fortum genererat över 10 000 kr i utdelningar.

Jag och Fortum har växt ifrån varandra tyvärr. Vi vill inte samma sak längre. Jag får ändå tacka för den här tiden, och inte minst IRR på nära 12%.

Om Walmart går ner mot 75 USD igen utökar jag förmodligen det innehavet för Fortum-pengarna. Om inte avvaktar jag. Min portfölj ser för närvarande ut som nedan.


//Finanskvinnan

Ett steg närmare större mångfald i bolagsstyrelser?

Kollegiet för svensk bolagsstyrning har lagt till några formuleringar om mångfald och jämn könsfördelning i svensk kod för bolagsstyrning. Koden med den förändrade lydelsen finns att läsa här.

Efter att de nya formuleringarna publicerades spreds en oro för kvoteringstvång och kollegiet gick ut med ett förtydligande om avsikten, som inte är kvotering.

Jag anser att det är positivt att frågan om större mångfald i styrelser lyfts. Det glädjer mig att kollegiets ordförande Arne Karlsson (tidigare Ratos VD) är delaktig. Under Ratos årsstämma 2013 kom en stämmobesökare med ett förslag om riktlinjer till valberedningen gällande mångfald, som inte fick gehör.

Formuleringarna i koden antyder att kollegiet antingen inte var helt överens om varför frågan är viktig, eller ville brasklappa för sina vänner i bolagsstyrelser runt om i landet. Det står nämligen som följer:

"Ägarna bestämmer sina egna krav på de bolag som de har ägaransvar i. Under senare år har allt fler investerare kommit att se frågor om hållbarhet, mångfald och jämställdhet samt bolagens förtroende i samhället och hos kunder och anställda som förutsättning ar för bolagens affärsmässiga framgång

Värt att notera är att det alltså är ren opinion hos allt fler aktieägare som drivit fram förändringen i formulering. Det är inte som att kollegiet ser någon särskild affärsnytta i mångfald, eller att det är ett välstuderat område att lika personer i grupp riskerar att fatta mindre bra beslut på grund av groupthink.

Å andra sidan utgår jag från att minst någon i kollegiet sällar sig till skaran av tyckande investerare, i och med att frågan ens diskuterades. Vilket är positivt.

Om det förhåller sig som jag misstänker har vi en lång väg att gå innan vi når jämställdhet och mångfald i bolagsstyrelser. Varför skulle valberedningar och styrelser eftersträva en större mångfald om de själva inte ser någon affärsnytta med det? "Många av aktieägarna tycker det är bra på oklara grunder" känns som ett mindre starkt argument i sammanhanget.

//Finanskvinnan

Skatteåterbäringen på kontot

Jag har fått in mina skattepengar på kontot. En tusenlapp går till extra sparande, resten går till semesterkassan. Snabbt jobbat av Skatteverket!

//Finanskvinnan

Finanskrissimulering

Jag har haft några dagar ledigt och har därför passat på att göra en simulering för hur sparkapitalet skulle se ut med olika förutsättningar för perioden 2007 till 2008, det vill säga under finanskrisen.

Avkastningen på aktierna/risktillgångarna följer OMXSPI:s angivna värde per månad (det vill säga en ganska grovhuggen avkastning). Avkastningen på räntesparet utgörs av den angivna räntan för året/12 per månad (också det en ganska grovhuggen avkastning).

Hade jag haft en miljon, jämt fördelat på aktier och ränta som idag, vid ingången av finanskrisen hade jag fått se tillgångarnas totalvärde minska med 250 000 kr, ungefär. Och jag tyckte att -86 000 var jobbigt...

Här finns excelarket att ladda ner. Ladda ner det till din egen dator genom att välja Arkiv/Hämta.

Jag fick inte till konverteringen till Google drive så att alla formler funkar i översättningen, därför finns bara excelvarianten.

Fyll i de gula fälten i excelarket med dina ingångsvärden för risktillgångar (aktier) och säkra tillgångar (ränta), genomsnittligt månadsspar, andel av månadssparandet till aktier varje månad samt vilken ränta du räknar med på räntekontot för år 2007 och 2008. Det är bara de gula fälten som behövs ändras, alla andra fält räknar automatiskt.

Risk Säkert
Ingångssvärde 2007 100 000 100 000

2007 2008
Månadsspar 5 000 5 000
Månadsspar risk 50% 75%
Ränta räntespar 2,7% 3,4%

Säg gärna till om något ser galet ut i beräkningarna. Vid önskemål om att flytta pengar mellan aktier och ränta går det bra att justera siffrorna i insättningskolumnerna.

//Finanskvinnan

Bevakningsportföljer juni 2014

Läget ser fortsatt gott ut för den "bra" bevakningsportföljen som nu är 10% bättre än den "dåliga". Utdelningsrallyt och utdelningarna har gjort sitt till.


-->

PeriodTotalvärde "bra" aktierTotalvärde "dåliga" aktierSkillnad mellan "bra" och "dåliga" portföljen (%)Skillnad mellan "bra" och "dåliga" portföljen (SEK)
Nov 13100 000 kr100 000 kr0,00%0 kr
Dec 13100 862 kr98 582 kr2,28%2 280 kr
Jan 14103 748 kr98 407 kr5,34%5 341 kr
Feb 14100 275 kr106 725 kr-6,45%-6 450 kr
Mar 14107 508 kr114 084 kr-6,58%-6 576 kr
Apr 14108 612 kr108 271 kr0,34%341 kr
Maj 14109 759 kr104 055 kr5,70%5 703 kr
Jun 14115 227 kr105 066 kr10,16%10 162 kr


Mina bevakningsportföljer finner du här. Mer info om tanken bakom bevakningsportföljerna finner du här.

//Finanskvinnan

Tillgångar/skulder juni 2014

//Finanskvinnan