Guide till hur du själv gör en sammanställning över utdelningar

Max Utdelning har gjort en utmärkt guide till hur du kan göra en egen sammanställning över utdelningar.

Extra utmärkt är att guiden är till en sammanställning i Google docs, som ju är gratis. Ett tips är att hämta in all data oavsett transaktionstyp och sedan göra en filtrering så bara utdelningarna syns i själva tabellen. Då kan du enkelt summera till exempel köp och sälj i en enskild aktie i en annan tabell senare.

Jag gör mina pivottabeller i Excel som jag föredrar framför Google docs i alla avseenden utom import av aktiekurser och att Google docs alltid finns tillgängligt i molnet. Microsoft har också någon molnversion men i den fungerar inte alla funktioner.

Önskemål från min sida till alla banker/nätmäklare är att det i dataexporten finns med valutakurs, eventuellt avdrag för utländsk källskatt och courtage. På grund av att en eller flera komponenter har saknats i exporten hos alla nätmäklare jag testat så för jag en manuell lista och kompletterar med saknad info. Lite onödigt, kan jag tycka.

Betalt courtage per aktie genom åren eller utländsk källskatt (i KF) som ska återbetalas för ett visst år är alltid bra att kunna se. För att inte tala om att kunna räkna fram sitt eget GAV i SEK.

//Finanskvinnan

Utdelningar igår, idag och imorgon

Jag fick en fråga om hur mina utdelningar har sett ut under 2014. Om dollarkursen är oförändrad när den sista slatten Coca Cola-utdelning rinner in på kontot i december så blir det strax över 18 600 kr totalt för året. Jag klipper in en sammanställning sedan bloggstart nedan.


Ränta på mina sparkonton i år blir ungefär 5 600 kr efter skatt. Totala passiva inkomster blir då ungefär 24 200 kr.

Nästa år finns en risk att utdelningen sjunker något. Jag har sålt Fortum som gett gedigen utdelning genom åren, och köpt en hel del av både Coca Cola och Walmart som idag inte ger någon superutdelning.

När de passiva inkomsterna överstiger mina levnadsomkostnader så kommer jag kanske arbeta deltid, eller så kan jag ägna mig åt mina hobbies på heltid. Det beror lite på hur livet ser ut då.

//Finanskvinnan

Testar Carnegie Obligationsfond

Jag testar att ta in Carnegie Obligationsfond för några tusenlappar. Det är en fond med medelrisk.

Mina fonder börjar bli lite röriga nu, tycker jag. Fler förändringar kommer säkert - helst vill jag ha två olika som återkommer i alla mina olika sparkonton och pensionskonton. Max. Det verkar dock vara omöjligt... Jag har ett gäng olika pensionslösningar och olika utbud i olika alternativ.

//Finanskvinnan

Ekonomiåret 2015

Oj, vilken grattisstorm efter föregående inlägg om miljonen! En miljon tack för all uppmuntran!

Igår låg jag sömnlös i nervositet över dagens statslåneräntebesked. Nu är statslåneräntan per 30/11 2014 äntligen klar och kommunicerad. Den är satt till 0,9%. Det innebär att avkastningsskatten i ISK och KF blir 0,9% * 30% = 0,27% för 2015. Toklåg med andra ord! 270 kr för varje 100 000 kr. Avkastningsskatten i IPS blir förmodligen något högre än (0,9% * 15%) då den beräknas på den genomsnittliga statslåneräntan under året. Men ändå lägre jämfört med i år.

Prisbasbeloppet blir 44 500 kr (höjt från 44 400 kr 2014) för 2015. Prisbasbeloppet är vanligt förekommande i till exempel ersättningar från försäkringar men används också vid takberäkning för sjukpenning och föräldrapenning. Inkomstbasbeloppet blir 58 100 kr (höjt från 56 900 kr 2014). Inkomstbasbeloppet utgör grund för pensionspremieberäkningar. En lite större del av pensionspremierna kommer därför betalas av staten under 2015 än under 2014, avseende de vanligaste kollektivavtalade pensionslösningarna som ofta innebär 4,5% pensionspremie på lönedelar upp till 7,5 IBB och 30% på lönedelar utöver det. Det blir något billigare för arbetsgivarna med andra ord. Och något högre inbetalningar till PPM.

CSN-räntan för 2015 blir 1%, en sänkning från 1,2%. Goda nyheter då mer av inbetalningen går till amortering och mindre till ränta.

DN har en bra sammanfattning av statslåneräntans effekter på nästa års beskattning.

DN har också en sammanfattning över planerade skatteeffekter i regeringens budgetförslag. Vid lönenivå 58 000 kr så betalar en person 250 kr mer i skatt, och lönenivå 125 000 kr betalar 3 298 kr mer i skatt varje månad.

UPDATE

Skattehöjningar för 2015 är lagda på is efter att Alliansens budget har röstats igenom av SD. Efter omval i mars 2015 kan eventuella ändringar göras i vårbudgeten.

//Finanskvinnan

Miljonär (i tillgångar) efter 30!

Jag är miljonär. Ja, det är jag faktiskt. Jag har just nu över 1 000 000 kr i sparande. 1 005 782 kr, närmare bestämt. 902 905 kr är det egna kapitalet (tillgångar minus skulder), kanske når även EK över miljongränsen under nästa år?

Huruvida min sparmiljon kommer hålla i sig till årsskiftet (målet är satt till 31/12 2014) eller för den delen ens till månadssammanställningen är höljt i dunkel. Det visar sig!

Med en månad kvar på året, och ett planerat sparande på 12 000 kr samt ett nödsparande som jag kommer lägga på amortering eller sparande beroende på hur läget ser ut (ca 5 000 kr), så finns det lite marginal.

Jag antar att jag skulle kunna sälja av alla aktier nu bara för att garantera att jag har miljonen vid årsskiftet, men det verkar onödigt att riskera transaktionskostnader och sen få köpa tillbaka dyrare alternativt missa utdelningssäsongen. Jag får njuta nu, så länge det varar, istället.

Jag är osannolikt nog miljonär i enlighet med den tidplan, som jag satte 2007. Även om en milj000000n inte är så mycket i realt pengavärde så är det ändå en mil(jon)stolpe för mig.

Till skillnad från "miljonär innan 30" så nådde jag målet efter 30. Men så har jag inte tillagat nudlar i handfatet på hotellrummet på tjänsteresan heller.

Jag är otroligt glad, stolt och nöjd över att jag helt själv har sparat ihop dessa pengar. En vanlig (om än relativt klipsk) tjej med arbetarklassbakgrund. Jag hade inga sparpengar från mina föräldrar eller släktingar att tala om, utan har börjat från 0.

Det jag inte hade kunnat ana 2007 är att min avkastning på investerat kapital skulle vara så relativt låg (hej finanskrisen!), eller att utbildningen jag påbörjade samma år skulle ge så enormt bra avkastning. Jag är idag höginkomsttagare och har en förväntad lönetrappa för de närmsta åren som ger en rejäl årlig ökning. Jag har mycket ansvar och mycket roligt/utmaning/utveckling på samma gång. En bra kombination för mig, och helt klart i linje med mina tidigare drömmar om framtiden. Heltidslönen på 18 000 kr brutto från 2007 är långt borta.

Mina tips till andra som vill lyckas med sparandet

* Börja månadsspara med autogiro eller automatiska överföringar vid lön.

* Skippa bil och helst busskort också - cykla istället! Då behöver du inget träningskort heller.

* Gör en budget och bestäm hur mycket som passar dig att spara.

* Om du köper aktier, ta lagom risk och fortsätt köpa även om börsen går ner.

* Öka sparandet med löneökningar, inte (i första hand) konsumtionen.

* Låg lön? Plugga! Och kolla innan du väljer utbildning hur konkurrens och löneutveckling ser ut (givetvis inom ditt intresseområde, kanske finns det lite olika alternativa val).

* Låg lön del 2? Byt jobb! Ha koll på marknaden och lönestatistik så du inte går in på för låg lön.

* Låg lön del 3? Löneförhandla på ditt nuvarande jobb, fråga vad du kan göra för att öka lönen! Men börja med att alltid göra ett strålande jobb. Det brukar löna sig.

//Finanskvinnan

Nya amorteringskrav på remiss

I veckan offentliggjordes Finansinspektionens nya förslag till regler för amorteringskrav. Det finns mycket skrivet om det, och med stort missnöje på somliga håll.

De närmsta månaderna kommer de sista detaljerna klaras ut kring reglerna och till våren-sommaren 2015 beräknas reglerna träda i kraft. Det vill säga för nya bolån som tas ut efter reglernas införande, gamla bolån påverkas inte. Rädsla finns för inlåsning för hushåll som inte kan byta boende utan att då ta ett nytt lån, och "tvingas" amortera.

Reglerna säger att lån ner till 70% belåningsgrad (lån/marknadsvärde) ska amorteras med minst 2% per år. Ner från belåningsgrad 70% till 50% ska minst 1% av lånet amorteras per år. En sannolik effekt blir mer frekventa omvärderingar av bostäder. Kanske något mäklarna kan ta betalt för, om de inte redan gör det? 750 kr-1 500 kr för ett värderingsintyg, som kanske kan pressa ner belåningsgraden under 50%.

Sverige måste för övrigt vara ett av få länder där innevånarna dels chockas över att behöva betala tillbaka lån, och dels chockas över att de inte blir nöjda med sin pension på ålderns höst utan att själva ha sparat. Något som är självklarheter på de flesta håll i världen.

För den här tjusiga 3:an på 87 kvm i Vasastan, Stockholms innerstad, skulle månadsutgifterna lite förenklat med bolånetak bli som följer:

Vid ränta 2%...


Marknadspris: 6 525 000
Kontantinsats 15%: 978 750
Bolån 85%: 5 546 250
Belåningsgrad 70%: 4 567 500
Belåningsgrad 50%: 3 262 500


Ränta medräknat avdrag: 2%
Driftkostnader: 559
Avgift till föreningen: 3 581


Ränta per månad: 9 244
Amortering 2% per månad: 9 244


Amortering 1% per månad: 4 622




Total kostnad per månad t o m 70%: 22 628
Total kostnad per månad t o m 50%: 18 006

Vid ränta 5%...


Marknadspris: 6 525 000
Kontantinsats 15%: 978 750
Bolån 85%: 5 546 250
Belåningsgrad 70%: 4 567 500
Belåningsgrad 50%: 3 262 500


Ränta medräknat avdrag: 5%
Driftkostnader: 559
Avgift till föreningen: 3 581


Ränta per månad: 23 109
Amortering 2% per månad: 9 244


Amortering 1% per månad: 4 622




Total kostnad per månad t o m 70%: 36 493
Total kostnad per månad t o m 50%: 31 871


Totalkostnaden är inte justerad för att räntan minskar med åren i takt med att lånet amorteras ner. Vi kanske kan kvitta den effekten med en sakta höjd ränta istället.

Klart är att 3:an på 87 kvm inte är ett boende för vem som helst. Redan vid rimliga 5% ränta är vi uppe i över 30 000 kr i månaden i totala boendeutgifter, varav en del då i och för sig är amortering/sparande.

//Finanskvinnan

This Wall Street crash got me grooving to the beat

Nästa gång börsen kraschar ska jag göra som i Belgien sent 80-tal, groova till beatet.


//Finanskvinnan

Dollarfesten är inte lika festlig vid aktieköp som vid utdelningar

För någon månad skrev jag nöjt om hur trevligt det är att få amerikanska utdelningar med den (relativt) höga dollarkursen. Och fler väntar framöver.

I veckan slog jag till på några fler Walmart, och fick då uppleva den mörka baksidan av hög dollarkurs. Styckpriset i SEK blev rekordhögt trots att köpkursen i USD var näst lägst jämfört med mina tidigare inköpstillfällen.

Nedan är samtliga mina Walmartköp med köpkurs i SEK och USD samt valutakurs. De hänger inte alltid ihop som ni ser. De dyraste och billigaste alternativen är markerade för varje kolumn.


Månad Styckpris USD USD       kurs Styckpris SEK
apr-14 76,52 6,59   504,33  
maj-14 78,90 6,57   518,41  
maj-14 76,70 6,61   506,62  
jun-14 76,85 6,70   515,13  
aug-14 73,32 6,88   504,35  
nov-14 75,93 7,43   564,07  

Mitt bortbyte av tidigare korta räntefonder innebär en liten hedge mot dollarkursen. Om dollarkursen stärks så går dessa fonder upp.

//Finanskvinnan

Byter bort korta räntefonderna

Korta räntefonder ger ingen strålande avkastning med nuvarande reporänta. Själv har jag haft två korta räntefonder (AMF och Spiltan).

Jag har inte direkt något bra alternativ som är lågrisk, men testar att byta till två fonder som har låg risk men samtidigt har gått bra de senaste tre månaderna:

MS INVF US Dollar Liquidity A 

samt

SEB Short Bond C USD

Här finner du en lista över de räntefonder som gått bäst de senaste tre månaderna.

Hur gör ni med likvider/räntespar i nollränta?

//Finanskvinnan

Bevakningsportföljer november 2014

Det går bra nu... För båda portföljerna egentligen.

-->

PeriodTotalvärde "bra" aktierTotalvärde "dåliga" aktierSkillnad mellan "bra" och "dåliga" portföljen (%)Skillnad mellan "bra" och "dåliga" portföljen (SEK)
Nov 13100 000 kr100 000 kr0,00%0 kr
Dec 13100 862 kr98 582 kr2,28%2 280 kr
Jan 14103 748 kr98 407 kr5,34%5 341 kr
Feb 14100 275 kr106 725 kr-6,45%-6 450 kr
Mar 14107 508 kr114 084 kr-6,58%-6 576 kr
Apr 14108 612 kr108 271 kr0,34%341 kr
Maj 14109 759 kr104 055 kr5,70%5 703 kr
Jun 14115 227 kr105 066 kr10,16%10 162 kr
Jul 14115 081 kr101 552 kr13,53%13 529 kr
Aug 14113 616 kr102 056 kr11,56%11 560 kr
Sept 14114 386 kr105 248 kr9,14%9 138 kr
Okt 14117 997 kr105 153 kr12,84%12 844 kr
Nov 14124 698 kr110 062 kr14,64%14 636 kr

Mina bevakningsportföljer finner du här. Mer info om tanken bakom bevakningsportföljerna finner du här

//Finanskvinnan

Tillgångar/skulder november 2014


 //Finanskvinnan